Svar till: Bajen, bara Bajen

#1576
Bäs
  • 858

Sorry nu kommer en till artikel… 🙂

 

Allsvenskans klubbar står inför sin potentiellt största ekonomiska utmaning någonsin.

SportExpressen har granskat klubbarnas ekonomier och tagit hjälp av experten Kristof Vogel för att bedöma hur lagen står rustade – mitt i krisen.

– Ovissheten för oss och alla andra är den svåraste faktorn, säger AIK:s tillförordnade vd Håkan Strandlund.

 Unika siffrorna: Så mår din klubb

 Här är klubbarna i fara

 Detaljen som kan rädda Djurgården ur krisen

 Varningen till Hammarby

 Experten: ”De kommer att drabbas värst”

Världens ekonomier står plötsligt still.

Internationella storföretag tvingas till konkurser eller rekonstruktioner, andra arbetar med korttidspermitteringar och tillfälliga lönesänkningar för att försöka parera situationen.

För allsvenskans klubbar är problemen långsiktiga – vilka långvariga effekter kommer coronakrisen att få på fotbollsekonomin? – men framför allt kortsiktiga just nu.

Alla fotbollsklubbar är i behov av likvida medel för att kunna bedriva sin verksamhet, och den rådande situationen för de allsvenska fotbollsklubbarna skulle, på sina håll, kunna beskrivas som akut.

När internationella klubbar har kunnat åtnjuta en höst och vinter av ligaspel med intäktsbringande matcher, så går de allsvenska klubbarna igenom sin tuffaste period med sex månader utan några tävlingsmatcher. Att försöka hitta ett så tidigt startdatum för allsvenskan som möjligt, som ändå är säkert för publik och spelare, har därför varit av största vikt.

”Läget är otroligt osäkert”

Den stora frågan nu är inte bara om allsvenskan kan starta första helgen i juni. En minst lika viktig fråga är hur de allsvenska klubbarna klarar ytterligare två månader utan matchintäkter, utan att gå omkull.

– Vi är i en situation som ingen av oss någonsin har varit i. Man får ta vecka för vecka. Läget är så otroligt osäkert, säger Djurgårdens vd Henrik Berggren.

– Det är surrealistiskt med allt som händer, säger Örebros klubbchef Simon Åström.

– Man får göra allt man kan för att hålla huvudet kallt och inte fatta några överilade beslut, men samtidigt kunna vara handlingskraftig. Det är så många osäkra parametrar så man måste hela tiden jobba med olika scenarion. Det är extremt påfrestande för vår ekonomi. Vi kommer behöva ta tuffa beslut och vidta åtgärder, fortsätter han.

Så: hur står de allsvenska klubbarna rustade mitt i krisen – och vilka kommer att drabbas värst?

SportExpressen har synat samtliga allsvenska klubbarnas ekonomier.

Att mäta ekonomiskt välstånd är inte helt enkelt.

Grafen ovan visar klubbarnas eget kapital – skillnaden mellan tillgångar och skulder – som kan sägas visa på klubbarnas överlevnadsförmåga. I en lågkonjunktur är klubbar med ett stort eget kapital mer motståndskraftiga då man i större utsträckning finansierar sina tillgångar på egen hand och inte är beroende av kreditgivare.

Det är måttet som exempelvis svenska fotbollförbundet använder när de beviljar elitlicensen: ingen klubb får ha ett negativt eget kapital.

Under 2018 uppnådde de allsvenska klubbarna en ny rekordnivå där de hade sammanlagt 924 762 000 kronor i eget kapital. Efter säsongen 2019 har siffran sjunkit något till 896 772 000 kronor, som till stor del kan förklaras med en avvikelse: Östersund FK:s ekonomiska kollaps.

Med andra ord är de allsvenska klubbarna, totalt sett, bättre rustade än på länge för en kris.

Men i rådande situation med speluppehåll – där klubbarna budgeterat med stora intäkter i april och maj – uppstår en mer brådskande situation. Som Mjällbys klubbchef Fredrik Danielsson påpekar: det handlar om den korta betalningsförmågan. Likviditeten.

– Allting beror just nu på hur snäv man har varit i sitt budgeterande och hur mycket likvida medel man har på kontot. I vårt fall så klarar vi ytterligare två månader utan publikintäkter eftersom vi har sponsoravtal som trillar in nu. Men om man hade varit snävare i sin budgetering eller har mindre marginaler så hade det varit väldigt ansträngt, säger han.

Klubbarnas balansräkning för 2019 ger en ögonblicksbild över hur mycket de hade i kassan vid årsskiftet.

Graferna ovan ger några enkla slutsatser vid handen:

 Malmö FF, IFK Norrköping, Häcken, AIK och Djurgården står bäst rustade inför krisen. Samtliga klubbar har ett starkt eget kapital och en stabil kassa vid årsskiftet.

 Hammarby, IFK Göteborg och Elfsborg befinner sig i ett mittenskikt strax före övriga klubbar, vars situation är mer pressad.

 För Östersunds FK ser den redan akuta situationen än mer hopplös ut

Klubbarna beroende av publiken

Men för att få en mer heltäckande bild behöver ytterligare faktorer vägas in. För även om de ekonomiska storklubbarna har störst eget kapital, så är gemensamt för alla att de har störst kostnadskostymer. De löpande personalkostnaderna måste betalas ut oavsett om det spelas matcher eller inte.

Därtill står samtliga klubbar inför samma faktum: de budgeterade publikintäkterna i april och maj kommer nu plötsligt att landa på noll kronor.

Samtliga klubbar är beroende av publikintäkter, men i olika utsträckning. Ett enkelt antagande är de klubbar som är mer beroende av sina publikintäkter att drabbas hårdare.

Frågeställning blir således: vilka drabbas värst?

Kommer småklubbarna med mindre marginaler att drabbas hårdast – eller blir smällen värre mot de rikare klubbarna, som är mer beroende av sina publikintäkter?

– Det är olika typer av utmaningar för olika klubbar. De större klubbarna har mer publik och de får ett större intäktsbortfall för att vi inte spelar matcher nu, och dessutom har de större personalkostnader. Samtidigt så har storklubbarna ett starkare eget kapital. De mindre klubbarna tappar kanske inte lika mycket i publikintäkter och har inte lika stora kostnader, men de har en mindre kassa. Jag är ganska säker på alla klubbar sitter i en utmanade sits, säger han.

SportExpressen tog hjälp av experten Kristof Vogel, även känd för bloggen Osynliga Handen, för att bedöma situationen. Han har en tydlig uppfattning i frågan.

– Jag tror att det är småklubbarna i allsvenskan som sitter jäkligt tajt till. Om du tittar på superettan så är det många av klubbarna som sliter veckovis med likviditeten även under vanlig säsong, säger han.

Vilka klubbar, bedömer du, ligga sämst till de närmaste två månaderna?

– Östersund är ett ganska säkert kort att ta fram. Örebro är en klubb som har haft en vikande trend vad gäller intäkter sedan flera år tillbaka. De har ingen stark balansräkning. Även Sirius har en svag balansräkning.

Vilka sitter bäst till?

– Malmö, så klart. Även om de har höga kostnader så har de en enorm kassa att luta sig tillbaka på. Det här påverkar inte dem kortsiktigt men långsiktigt kan även de behöva skära i sina kostnader. Även Häcken har en enorm kassa. De har bara tre miljoner i publikintäkter. Sen finns det frågetecken där för Gothia Cup. Om turneringen inte kan genomföras är frågan hur mycket fasta kostnader klubben drabbas av. Kan de boka av alla faciliteter utan extra kostnader?

Stockholmsklubbarna – så står de i krisen

Stockholmsklubbarna har gemensamma och olika utmaningar. Samtliga tre är i toppen av allsvenskan sett till beroende av publikintäkter (se tidigare graf). Samtliga tre bär också på några av allsvenskans största kostnadskostymer (se grafen ovan).

AIK är hittills den enda av de tre klubbarna som har använt regeringens stödpaket och genomfört korttidspermitteringar i spelartruppen.

– Vi har arbetat intensivt och inriktat mot åtgärderna som vi presenterade tidigare i veckan. Sen följer vi allt som händer i världen parallellt, säger tillförordnade vd:n Håkan Strandlund.

Finns det risk för uppsägningar?

– Nej, i och med att vi vidtog korttidspermitteringarna så minskade den risken drastiskt.

Betyder det beskedet att ni kommer klara likviditeten under de här två månaderna?

– Ja. Det var ett positivt besked för klubben att vi fick igenom korttidspermitteringarna. Det här gör att vi kan planera lite mer på lång sikt.

Kommer ni att vidta fler åtgärder?

– Det är svårt att bedöma i nuläget. Det beror på hur den här utvecklingen påverkar oss och hur det påverkar samhället. Ovissheten för oss och andra klubbar är det svåra i den här situationen.

Djurgården har, liksom flera andra klubbar, med hjälp av fansen sålt stödbiljetter via swish men har ännu inte valt att genomföra några korttidspermitteringar.

– Vi diskuterar de frågorna men har inte fattat något beslut om korttidspermitteringar. Vi är inte framme vid ett sådant beslut ännu, säger vd:n Henrik Berggren.

Era publikintäkter var viktiga fjol – slår det faktumet hårdare mot er nu under speluppehållet än mot andra klubbar?

– Det är klart att publiken är den absolut viktigaste inkomstkälla som vi har. Sen har vi haft förmånen att sälja lite fotbollsspelare den senaste tiden så vi har kompenserat på kort sikt för det.

Berggren pekar på en nyckelfaktor som faktiskt kan rädda Djurgården ur krisen. Strax innan coronakaoset bröt ut på allvar sålde man Marcus Danielson till Kina – vars klubbar är kända för att kunna betala övergångssummor på ett bräde – för omkring 50 miljoner kronor.

– Det är klart att den affären ger oss ytterligare uthållighet i den här situationen, säger han.

I Hammarbys fall ser situationen vid första anblicken tämligen god ut. Men klubben har högst publikintäkter av alla lag när det kommer till allsvenska matcher. Kristof Vogel lyfter också fram att Hammarby som, vid årsskiftet hade en stark balansräkning, har bundit upp mycket av sitt kapital i spelare under 2020 innan krisen slog till på allvar.

– Hammarby är väldigt fullinvesterade i sitt kapital. Man har investerat väldigt mycket i sina spelarkontrakt när man värvat Paulinho och Abbe Khalili och skrivit ett nytt kontrakt med Darijan Bojanic samtidigt som man inte har så väldigt mycket likviditet att jobba med. De kommer att behöva jobba hårt med likviditeten fram till sommaren, säger han.

Sammantaget har den kritiska situationen fått nästan samtliga klubbar att agera. IFK Göteborg har genomfört permitteringar. Elfsborg och Häcken har meddelat att deras spelare går ner i lön. En majoritet av de övriga klubbarna bedriver swishkampanjer för till exempel fiktiva biljetter för att få in snabba pengar.

Kristof Vogel.

Frågan om hur allsvenskans klubbar ska klara krisen återkommer till pudelns kärna: kommer allsvenskan att kunna starta första helgen i juni?

– I sådana fall skulle klubbarnas intäkter bli uppskjutna över året och fram till sommaren handlar det om ett kortsiktigt likviditetsproblem. Det går säkert att lösa på flera sätt, säger Kristof Vogel och fortsätter:

– Men det kan bli ett stort intäktsproblem också. Om allsvenskan måste starta utan publik eller med begränsad kapacitet på arenorna. Och tänk om Europakvalen blir inställda? Därför tror jag att klubbarna agerar proaktivt nu. Jag tror att vi kommer se kostnadsbesparingar från fler lag.

Tolkar du det som handlingskraft från klubbarna som agerar – eller som svagheter att man saknar balans i ekonomin?

– Vi har en väldigt osäker situation framför oss. Även om man anser sig klara likviditeten fram till juni så kan det plötsligt komma nya besked, till exempel att man inte kan starta allsvenskan med publik i juni. Då står man där med skägget i brevlådan. Så kan man inte agera som allsvensk förening. Man måste agera proaktivt.

Om vi inte kommer i gång i juni – vilka följder skulle det få?

– Det blir jättejobbigt för klubbarna. Vi har haft två kvartal utan matcher och nästa vecka väntar tredje raka kvartalet utan att matcher spelas. Det är klart att det kommer kännas.  AIK hade till exempel ett negativt kassaflöde på 25 miljoner kronor från rörelseresultatet under det första kvartalet 2019. Det första kvartalet är alltid mycket svagt när det kommer till kassaflöden. Tänk dig att ha ytterligare ett till liknande kvartal i år.

Stort tack till Expressen och

0