Svar till: Bajen, bara Bajen

#1573
Bäs
  • 859

”Det är obehagligt – det skrämmer mig”

Muamer Tankovics Hammarby är en av klubbarna som pekas ut…Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN
… liksom Robin Söders IFK GöteborgFoto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN

Allsvenska klubbar står inför en akut likviditetskris.

Nu spår fotbollsexperten Kristof Vogel att de långsiktiga följderna av coronakrisen kan bli ännu värre.

Ett antal klubbar uppmanas att se över legala möjligheter för att få in sina pengar.

– Jag tycker det det här är mer allvarligt än finanskrisen 2008. Det är obehagligt, säger han.

 

 Så kan krisen slå mot din klubb

 AIK-chefen: ”En större press nu”

 ”Djurgården och IFK Norrköping måste justera”

 Därför är Hammarby och IFK Göteborg i riskzonen

 Experten: ”Det skrämmer mig”

Mer av det bästa från Expressen. Mer Premium hittar du här.

Det heter att den rådande krisen är värre än finanskrisen 2008. Industrier står stilla, reseförbud råder, multinationella företag tvingas avskeda och världens börser har störtdykt den senaste månaden.

I det korta perspektivet kämpar fotbollsvärldens klubbar med, på många håll, akuta likvida problem i väntan på att säsonger ska starta eller återupptas.

Men vilka långsiktiga konsekvenser krisen kommer att få på fotbollsvärlden, och de allsvenska klubbarna, är ännu en miljonfråga.

Efter finanskrisen 2008 återhämtade sig fotbollen tämligen snabbt. Enligt Uefas rapporter var omsättningen på den internationella transfermarknaden uppe på tidigare nivåer redan 2011. Fem år senare (2016) hade omsättningen på transfermarknaden fördubblats, för att två år senare (2018) tredubblas.

Det är ingen överdrift att påstå att fotbollsekonomin har gått på högvarv internationellt de senaste åren. Prislappen på tv-rättigheterna för Premier League har ökat enormt samtidigt som spelarlönerna inte har ökat i samma takt. I stället har klubbarna i allt större utsträckning lagt sina nya pengar på spelaraffärer.

Pengar som i sin tur har trillat ner i näringskedjan och tillfallit allsvenska klubbar.

Grafen ovan visar hur de allsvenska klubbarna lyckades öka sina sammanlagda transferintäkter från 74 miljoner kronor till 353 miljoner kronor mellan åren 2013-2018.

För flera klubbar har det fungerat som ett helt avgörande intäktsben utöver traditionella intäktsströmmar som publik, sponsring och centrala avtal.

 AIK lyckades ta SM-guld 2018 efter en sportslig storsatsning som grundlades mycket tack vare Alexander Isak-försäljningen på omkring 90 miljoner kronor år 2017.

 Djurgården har gått från hotad elitlicens år 2013 till SM-guld 2019 tack vare minst 185 miljoner kronor (netto) på spelarförsäljningar, enligt årsredovisningarna.

 IFK Norrköping har cementerat sig som ett topplag efter stora försäljningar av Jordan Larsson, Arnor Sigurdsson, Sebastian Andersson, Arnor Traustason, Niclas Eliasson, Christoffer Nyman och Alexander Fransson.

IFK Norrköpings Alexander FranssonFoto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN
HIF:s Andreas GranqvistFoto: CHRISTOFFER BORG MATTISSON / BILDBYRÅN
Djurgårdens Jesper KarlströmFoto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN

Nu är sannolikt guldruschen över för en tid framöver.

Fotbollsexperter över hela världen är överens om att sommarens transferfönster inte bara kommer att kylas av avsevärt – det kan innebära en rejäl smäll för de klubbar som traditionellt är exponerade mot transfermarknaden.

Och lågkonjunkturen kan hålla i sig länge.

– Transfermarknaden kommer inte vara sig lik. Det kommer att ta ett tag innan den reparerar sig, säger Helsingborgs klubbdirektör Joel Sandborg.

– Vi på HIF har haft bra transferintäkter i omgångar men budgeterar nu för väldigt, väldigt små intäkter och att de kommer att vara under snittet. Både när det gäller direkta försäljningar och där vi har klausuler. Det kommer vara en hel del klubbar som behöver justera sina budgetar nu och vilka risker de kommer att kunna ta, fortsätter han.

Djurgårdens vd Henrik Berggren:

– Det här kommer få konsekvenser på sikt. Frågan är hur stora de blir. Jag tror att vi och många andra klubbar inte räknar med att sälja fotbollsspelare i sommar. Det finns en väldig försiktighet med att budgetera för det och det är ingenting som vi budgeterar med någonsin, säger han.

Hur påverkar det faktumet er, som har räknat hem stora intäkter från transfermarknaden?

– Det är klart att en dipp skulle minska våra möjligheter att sälja. Allsvenska klubbar har varit väldigt duktiga på att sälja fotbollsspelare de senaste 5-10 åren, och vi behöver få in pengar i svensk fotboll för att ta kliven internationellt. Relativt sett har vi varit ännu duktigare på det än att lyckas nå till gruppspel i internationella tävlingar. Det är klart att det påverkar.

Örebros klubbchef och vd Simon Åström:

– Om du har budgeterat med försäljningar av spelare och redan har dragit på dig kostnader som ska bäras av det så sitter du med en ännu större nedsida just nu. Om du är exponerad mot transfermarknaden nu så löper du större risk än tidigare, det är min bedömning. Vi i ÖSK har inte intäkter för spelarförsäljningar med i vår budget, säger han.

Fotbollsekonomen Kristof Vogel, som driver bloggen Osynliga Handen, pekar på att klubbar internationellt i allt större utsträckning har valt att spekulera på den eskalerande transfermarknaden. Han är uppriktigt orolig över hur vilka effekter den rådande krisen kommer att ha på det det skuldberg som internationella klubbar har byggt upp.

– Det är det som jag mest orolig över. Det har varit en ”transferboom” de sista fem åren med en enorm inflation, delvis på grund av alla tv-pengar som flödat in i systemet genom Premier League. Sen har klubbarna märkt att de kan tjäna pengar på transfermarknaden och belånat sig själva gentemot varandra och på så sätt byggt upp en total nettoskuld på nästan 12 miljarder kronor. Det förutsätter att intäkterna ökar hela tiden för att skulderna ska kunna hanteras, säger han.

– Det som kommer hända nu är att klubbarna kommer att prioritera sina skuldberg före nya affärer. I osäkra tider vill de minska sina finansiella risker. Pengarna kommer i första hand gå till att betala skulder och i andra hand till nya affärer på transfermarknaden. Det kommer att kyla av transfermarknaden. Priserna på spelare kommer att sjunka rejält.

Kommer det att slå mot alla typer av affärer? 

– Kanske inte på de absolut bästa spelarna. Vi såg att Cristiano Ronaldo såldes för en rekordsumma sommaren 2009. Men priserna på spelare mellan superligorna och de mindre ligorna, typ Holland, Belgien, kommer att påverkas. Där tror jag att kommer priserna att sjunka kraftigt.

Många allsvenska klubbar har exponerat sig mot transfermarknaden och har det som ett fjärde intäktsben utöver publik, spons och centrala avtal.

– De klubbar som har varit mest exponerande på transfermarknaden är IFK Norrköping i första hand och Djurgården i andra hand. De har haft en väldigt hög andel, runt 40% av sina intäkter, från transfermarknaden. De kommer att behöva justera sina affärsmodeller mest.

Följderna av krisens blir sannolikt inte bara att priserna på allsvenska stjärnor sjunker. Klubbar som har investerat i nya spelare innan krisen kommer att få se värdet på sina investeringar sjunka.

Att minska sina finansiella risker, som Vogel tidigare nämnde, innebär i praktiken att kräva in betalning för sina fordringar. Eftersom klubbarna internationellt har större skulder än fordringar finns en uppenbar risk att alla skulder inte kommer att kunna betalas.

I allsvenskan lyfter Kristoffer Vogel fram två klubbar som hade störst fordringar för spelartransfers ute vid årsskiftet: IFK Göteborg på 21 miljoner kronor och Hammarby 20 miljoner kronor. Därefter har Malmö FF fordringar ute på 11 miljoner kronor och Helsingborg på 10 miljoner kronor.

– Om Hammarby till exempel har en transferfordran på 20 miljoner kronor till Club Brügge så är det inga pengar som Club Brügge har. De väntar på en skuld från en tredje klubb på en transfer som de har gjort. Och den klubben väntar i sin tur på en skuld från ytterligare en klubb som de är skyldiga dem. Det finns en stor risk att betalningsflöden fastnar. Och i slutändan sitter Hammarby med betalningar till sin personal, leverantörer med flera.

Hur oroliga bör de klubbarna vara?

– De bör i alla fall undersöka de legala möjligheterna att få in de här pengarna. Jag vet inte hur prioriterade de här skulderna är. Om de har tur så reglerades skulderna redan innan krisen kom.

När SportExpressen talar med AIK:s tillförordnade vd Håkan Strandlund och Djurgårdens vd Henrik Berggren vill man mana till lugn. Samtidigt antyder båda vikten av att vara likvid som fotbollsklubb – ännu mer i kristider – när det kommer till spelartransfers.

– Vår erfarenhet är att de flesta länderna sköter sina betalningar ganska bra. Sen har det varit ett sätt att få upp priset för en säljande klubb, att gå med på flera avbetalningar. Det har vi själva gjort flera gånger. Om man har grundlikviditeten så får man upp priset för att man kan acceptera avbetalningar, säger Henrik Berggren.

– Min gissning är att det kommer bli en trögare transfermarknad under en period och priserna på spelarna kortsiktigt kommer att gå ner, säger Håkan Strandlund.

Vilka risker finns med att ligga ute med stora spelarfordringar just nu? Känner man sig trygg med att betalförmågan finns internationellt?

– Generellt kan man säga att det finns en tendens att cash is king. Det går alltmer, i sådana här situationer, mot att säljaren vill ha kortare betalfrister och köpande klubbar vill ha längre betalningsfrister. Det kan bli en större press nu som leder till övergångar med kortare betaltider men som också kan innebära lägre summor och transferbelopp.

Den som vill söka tröst i rådande situation kan konstatera att fotbollsvärlden återhämtade sig tämligen snabbt efter finanskrisen 2008.

Kristof Vogel påminner dock att det finns en betydande skillnad i coronakrisen.

– Den stora skillnaden mot finanskrisen är att folk gick på matcherna trots att det var kris. Det var inte några matcher som ställdes in. Nu står allting stilla. Det kommer inte in några nya pengar till systemet. Det är den största skillnaden och det skrämmer mig. Det har vi aldrig sett tidigare, säger han och fortsätter:

– Fotbollsvärlden har varit väldigt stabil genom alla kriser. Den har klarat av världskrig, den stora depressionen och en finanskris. Men vi har aldrig haft en period där alla ligor stannar upp.

Så på ett sätt är det här värre än finanskrisen 2008?

– Ja. Jag tycker det det här är mer allvarligt. Det är obehagligt.

Hur länge kommer effekterna av coronakrisen sitta i?

– Det beror på hur stor skada coronaviruset har på ekonomin i världen och hur återhämtningen ser ut. Om ekonomin återhämtar sig någorlunda snabbt så misstänker jag att transfermarknaden kan återhämta sig inom loppet av tre år. Men om återhämtningen går långsamt så kommer det bli en ganska lång lågkonjunktur.

0